Det är en sen sommardag, solens ljumma strålar smeker deras bara fräkniga axlar. De ligger där, tätt omslingrade och lovar varandra att aldrig prata om framtiden. De vet att de måste leva i nuet, njuta av dagen och ta allt som det kommer.
Man kan höra vågerna smyga sig upp på stranden och en lätt sommarbris tar tag i hennes hår och låter det åka med i vinden. Det blonda håret glittrar som guld i solen. 
Men de hör inte vågerna, inte heller fiskmåsarna som skriker. Det enda de kan höra är varandras andetag som gradvis blir allt häftigare.
De önskar tyst för sig själva att dagen aldrig ska ta slut, de önskar att de kunde stanna tiden och ligga där på en filt tillsammans i all evighet. Men inget varar förevigt och det är med den vetenskapen de vet att de måste ta till vara på sådana här stunder. För om några veckor är allt över men de kommer aldrig glömma den här dagen, dagen då de båda fick uppleva äkta passion och glöd, dagen då fiskmåsarna blev stumma.

Death cab for cutie - summer skin