Idag är en mörk dag för Sverige. En mörk dag för svensk demokrati.
Jag fick mens direkt efter valvakan igår, jag tror inte på tillfälligheter. Det var en protest från min kropp mot att Sverigedemokraterna kom in i riksdagen.

Jag känner mig sviken av de andra partierna, att de inte tog debatten. Sverigedemokraterna har livnärt sig på deras apati och utfrysning. De lever på väljarnas sympati. Som om det inte vore tillräkligt så precis som Josefina påpekade spelade Lars Ohly dem rakt i händerna igår när han vägrade sätta sig i sminket med Jimmie. Ännu mer material för SD att gråta ut om vilket kommer ge dem ännu mer sympati.



Som jag ser det nu ligger stor del av ansvaret hos de (röd)gröna. De har sagt att de ska göra allt för att Sverigedemokraterna inte ska få något politisktinflytande. Men om de kommer vägra ett samarbete med Alliansen så säger de emot sig själva och kommer också bära skulden för att SD får just det inflytande de sa att de skulle stoppa.


Men vi har också ett ansvar. Det är viktigt att vi tar upp kampen. Det räcker med svensk apati nu.