Mina hormoner bara väller upp inom mig, blev en totalchock för kroppen. Bölat i en timme nu. Mamma kom och kramade mig länge, gav mig kärlek, mat och pengar så jag skulle bli glad. Älskar henne. Matte ringde, var orolig. Försökrade honom att det egentligen inte fanns något skäl alls till att jag var ledsen. Dumma hormoner. Så mycket de kan ställa till med.

Fast ibland behöver man gråta, det rensar själen minst sagt. Man är ingen pussy för att man gråter, ännu mindre för att man erkänner det. Man är människa.
Nu ska jag snyta mig, pussa min älsklings mamma gonatt och sova. Det behövs.