I've brought this on myself.

Ligger där ensam i min säng och försöker sova.
Klockan är mitt i natten och jag är omringad av mörker.
Sakta men listigt smyger panikkänslan över mig.
Väggarna börjar röra sig och rummet tycks bli mindre.
Kan inte röra mig, det finns ingen väg ut.
Kan inte skrika kan inte andas.
Snart har paniken mig i sin makt.
Känslan av att vara obetydlig är nu så stark att jag tror på det.
Det är sant jag är obetydlig.
Det värsta är att allt är mitt eget fel.
Mitt fel
Mitt fel
Mitt fel

Jag är fast i mitt eget mörker. Det mörker jag själv skapat.
Det finns inga ursäkter, ingen hjälp.
Det är mitt eget problem som jag inte kan lösa.
Paniken tycks inte försvinna.

Jag har straffat mig själv så hårt. Jag tror att jag är den som hatar mig själv mest för det jag gjort.
Jag tror att jag var den som blev mest besviken på mig själv.
Det där var inte jag, sån där är inte jag. Jag gör helt enkelt inte sånt.
Men gjort är gjort.
Har aldrig ångrat något mer i hela mitt liv än vad jag ångrar detta.
Men det går inte att ta tillbaka, det är något jag kommer få leva med i hela mitt liv.
Om ni läser en av mina bloggar "Meningen med livet" och kollar i slutet vad jag kan fram till,
så kommer ni inse att jag har misslyckats. Jag är misslyckad.

Men känn ingen sorg.
I've brought this on myself.

for a pessemist, i'm pretty optimistic

Någon sa en gång, "Är kärleken som jultomten fast för vuxna ?"


Tänk på att c.a 50% av alla äktenskap slutar i skilsmässa.
Tänk på hur många som stannar tillsammans bara för barnens skull.
Tänk på hur många som slutat älska varandra, de håller bara ihopa eftersom det är lättast och så är de vana vid.
Tänk på männen som hittar nyare snyggare kvinnor, vart finns kärleken när vi behöver den som mest ?

När passionen, skratten och åtrån försvinner, följer kärleken då med på köpet ?
För utan skratt, passion & åtrå, vad är kärlek då ? - Tillit ? det låter TRIST.
Självklart ska man kunna lita på varandra, men om förhållandet blir tråkigt,
klart som fan man vill se sig om efter andra alternativ.
Som otrohet, farligt, spännande & förbjudet - finns det något sexigare ?
och då försvann tilliten också, var ska vi nu söka efter kärlek ?

Kanske är kärlek för oss ungdomar tonårshormoner ?
Och när vi blir vuxna så har vi hört om Kärleken, vi har läst så många sagor, sett så många filmer att vi har börjat inbilla oss att livet går ut på kärlek. För om man tänker efter, vad pratar & skriver de flesta om ?
Vad inräknar vi ALLTID i våra liv ? Jo Kärlek - som kanske inte ens finns.
Det kanske bara är en inbillning för att vi ska fortsätta att föröka oss och därför se till att arten männsikan inte försvinner.

Meningen med livet ?

Vad är meningen med livet ?  Det är nog en av dem kändaste frågor vi har här i världen. Frågan har diskuterats av ett x antal filosofer och av de lärda från Grekland och Rom. Det enda dessa olika människor hade för likhet med deras slutsatser är att ingen av deras svar är det rätta. För hur skulle det kunna finnas ett enda svar, som ska gälla för alla olika människor här på jorden. För vi är så pass olika att alla måste ha olika svar.


När jag slår upp ordet mening i en ordlista får jag svaret betydelse. Och det kan tolkas på två olika sätt, antingen tänker man att meningen med livet är att man ska göra något betydelsefullt och bli en betydelsefull människa, eller så tänker man så att meningen med livet är att uppnå något som har betydelse för en själv.

Vissa säger att det är att komma till himmelen, andra säger att om du uppnår moksha så har du lyckats.

Jag tror alla har olika meningar med livet. Allt anpassat till vad man själv tror på. Det finns nog inte en enda rätt väg att gå utan jag tror att alla har olika vägar. 


Men finns verkligen meningen med livet ? Eller är det bara något som någon har hittat på för att ge hopp ?

Ibland kan jag undra hur meningen med livet kan finnas för en liten 12 åring i Afrika som utnyttjas sexuellt. Vad kan hennes liv ha för innebörd ? Hur kan hon vara nöjd med det liv hon lever ?  Vill hon inte ha ut mer av livet än lidande ? Eller är det så att hon insett sina förutsättningar och kanske vet att det blir inte bättre, och genom den vetenskapen är hon nöjd.



I boken Alkemisten skriven av Paulo Coelho kommer huvudkaraktären Santiago fram till att meningen med livet är att uppnå sina drömmar och mål. Detta är en mening, tror jag, många har. Att man ska uppnå sina drömmar och utan dessa drömmar och mål är livet meningslöst.

Jag tror att uppnå själva drömmen i fråga kanske inte är så viktigt, utan att ha en dröm och att kunna sikta efter ett mål och att ha det som en riktlinje är nog en mening för många.

För riktlinjer är viktiga och utan dem hade vi inte kunnat ha kontroll över våra liv och vi hade inte vetat i vilken riktning vi var på väg. Och allas riktlinjer är olika och man inte kan leta upp dem med hjälp av kompass eller karta.

De ger oss bara en liten aning om vart vi är på väg, så att vi inte blir helt chockade när vi väl är framme.

Så, kan man uppnå sin mening med livet genom att följa sina riktlinjer eller är det något större som bestämmer om vi får lyckas med att hitta vår mening eller inte ?

Och får vi verkligen reda på vilken vår mening är, eller kommer man bara gå runt här på jorden utan att veta om man uppnått sitt mål eller inte ?


Jag hade kunnat sitta här och skriva hur länge som helst om olika lösningar och teorier om meningen med livet finns eller inte och vilken den i så fall är.

Men det känns inte som om jag kommer kunna komma fram till ett riktigt och rätt svar. Utan jag tror alla olika människor har olika svar och att man måste hitta dem själv på ett eller annat sätt.

Så är det dumt att försöka finna ett svar på frågan eller är det min mening med livet ? Att komma underfund med mitt livsöde ?

För det viktigaste borde ändå vara att man är nöjd över det liv man levt.


För när man står där vid den slutliga tunneln och inte kan säga att : "det där, det skulle jag gjort annorlunda" så har man lyckats enligt mig.


RSS 2.0