Jag sitter och nötar in matte i hjärnan så gott det går. Jag hatar matte, jag hatar andragrads ekvationer och framförallt hatar jag pq formeln. Den enda användningen jag kommer ha av matte B (om jag nu inte helt plötsligt bestämmer mig för att bli civil ingenjör) är fan poängen. Och det mina kära vänner, känns.så.otroligt.jävla.sugit.så.att.jag.bara.vill.spyyyy.och.sen.äta.upp.spyan.för.att.sedan.spy.upp.den.igen.
Ungefär.


Nej nu tror jag mitt begränsade hjärnutrymme har nått sin gräns. Jag tänker i alla fall inte chansa i risk med att hjärnan blir överarbetad och allt slutar med att hjärnsubstansen börjar rinna ut ur öronen på mig.
& nej, jag överdriver inte. Mattematik kommer en dag bli min död, jag känner det på mig.